Nu är vi här, sista dagen på sommarlovet. Den mest ångestfylldadagen known to man.

Men det har varit värre, solen har börjar kika in igenom mitt fönstret och sprider lite glädje. Jobb står på schemat, en fet lönecheck väntar om någon vecka. Sen har jag faktiskt insett att jag saknar skolan lite. Eller ja, missförstå mig rätt. INTE skolan utan snarare Gewers, Jocke, Däckarn, Idrott, Pia, mat på regelbundna tider. Nått sånt. Alltså saknar jag inte muamer, theng, carolanne, ugglan eller respektive ämne.

Men vad gör man inte liksom.

Borde kanske ta och summera sommarlovet på något episkt vis tills kvällen... som en film som borde varit färdig förr 17 år sen. Åtminstone en skriftlig hyllning till den otroligt genialiske person som bestämde att de stackars små gymnaiseeleverna skulle få 10 veckors lov.

Men nu ska jag göra lite nytta och bära sten, mors!