Sitter i soffan i ett par av mina högt älskade röda adidasshorts och en kanske inte lika högt älskad men ändå uppskattad gåva från Curt Carlsson: En röd "pingispiké", och i denna episka utstyrsel sitter jag och lyssnar på regnet som nöjsamt smattrar på mitt halvöppna fönster och samtidigt lite schvettig hiphop ömsom house. Känns ju rätt ok ändå.

 

Kan det bli mer episkt än repetiv gangstarap bajs från Epic Movie?