Underbara måndagar, fylls med livsglädje och inspiration till stordåd...

Eller nått.

Vaknar av att jag inte kan andas klockan elva, går upp och snyter mig en i en kvart, halsar en redbull, går in och tar en alvedon och sen tillbaks till sängen. Otroligt nog kände jag mig oförskämt pigg där en stund och i mitt stilla sinne kände jag att en gymrunda inte suttit fel... men tji fick jag. Skulle vara duktig och laga mat till familjen och efter att ha stått upp i fem min så var jag tillbaks på ruta ett. Huvudvärken blir ju bara värre och värre. Så fick la rulla till den stora metropolen Floby och uppsöka läkare för att hustla fram lite pencillin till min bihåleinflammation(great!)

Överlycklig(?) inser jag att jag knappast kan komma göra något som helst vettigt de kommande dagarna och denna insikten gör mig om ännu mer rastlös. Sitter och läser på om ovärda saker på wikipedia och kollar på träningstips på tuben. Dock ska ju sägas att det faktiskt mot alla odds finns fördelar mot att vara sjuk atm: Det regnar ute och man kan ändå inte göra något vettigt ute och man får se hur schleten ut man vill utan att behöva bry sig det minsta!

Dock kanske det sistnämnda inte spelar någon större roll i mitt fall...