När jag efter ett uppehåll, för att förfriska mina vyer, och då samlar ordentligt med kraft för att göra ett inlägg. Så hamnar jag i en lite smånöjd sinnesstämning "Åh, vad jag kan det här med att blogga!". I senare skeden när jag kommer till uppenbarelsen att jag är delaktig i en blogg som kanske borde uppdateras, så smyger man sig in och finner cirka fyrtio inlägg sedan undertecknad gjort sitt senaste, och då tänker man ju liksom "OOOOOKAAAAJ".

Detta är delvis ett kompliment till min käre del(läs majoritets)ägare utav våran söta blogg, men även en insikt i att jag själv inte riktigt fullföljer mitt åtagande till den grad jag borde.

Men som jag tidigare påpekat så känner jag inte mig riktigt hemma i "bloggosfären". Då jag ogillar det stereotypa bloggandet i en ganska omfattande utsträckning. Ska man blogga borde man antingen ha ett ordentligt syfte med bloggandet, något vettigt att säga eller ett intressant liv. Vilket då jag inte upplever att majoriten av alla generic bloggar som man råkar klicka sig in på från facebook loggen upfyller.

Detta har jag sagt förut och jag kommer säga det igen. Tills internet står vid himmelrikets port.