Tänkte ägna mig åt lite gnäll just nu.

Grushålan, Gökhems pärla har tydligen blivit upptäckt av barnfamiljerna. När jag drog ner där för att chilla så möts jag av en familj med 3 barn. Barnen i sig har jag inte så ont av, värre var det med föräldrarna. Ett styck nojig mor som står vid kanten och ropar och gnäller på barnen med en skrikande bebis på armen och en överenergisk styvpappa som försökte vara den "coola pappan" och leka och stoja med barnen, vilket gång på gång på gång resulterade i att barnen (två flickor runt 10 och en kille ca 6-7) började stortjuta när han för femte gången i rad slängde runt dem i vattnet, hoppade på dem bakifrån och drog ner dem under vattnet. Samtidigt som modern stod vid stranden och sa åt de förskräckta barnen "Ingen fara, han busar ju bara med er!"

Åhh, jag var så nära på att ställa mig upp åt skälla ut den där jävla idioten till styvfar. Kunde han inte bara låta ungjävlarna leka ifred och fatta att det inte kommer bli kul att bli kastad i vattnet den femte gången om man började lipa de första fyra. Nackskottsvarning.

Sen på väg till Strömstad så lyckas en långtradarchaffis med konststycket att välta med sitt ekipage över hela E6:an, som dessutom var fyllt med gastuber. Hey sånt kan ju hända alla men det bästa kommer snart. Tänk er den minsta asfalterade väg ni nånsin sett, typ som en fil på motorvägen. En sådan väg börjar de schmarta poliserna att leda om trafiken på, personbilsmöte var möjligt men hurfanihelvete tänker de när de leder in 24meterstradare från båda(!) hållen. Resulterade i totalt kaos, tur som vi hade lyckades far min vända innan det blev försent(dock hade vi redan suttit fast därinne i 40 min) så vi kunde åka en ännu större omväg. Skönt när polisen verkligen försöker tänka längre än näsan räcker...

Förkylningen tycks inte heller vilja släppa, dock hade min älskade morbror dumpat av superpiller medans vi var borta på kusten och brottades med långtradare så förhoppningsvis gör de någon nytta.

Sedan fick jag precis ett samtal från min kära son som för tillfället befinner sig i Borlänge på Fred och Kärlek, livet lekte tydligen rätt gött där, han och hans kompanjoner verkade gött dragna och jag fick den fantastiskta äran att prata i telefon med två livslevande teletubbies. Det gjorde ju min dag, eller vecka kanske tillochmed.

Är lite avis men inte så mycket ändå, min egna säng känns ju något mer lockande än en svettig luftmadrass i ett jävla tält.

Syster är ju hemma från Barca nu också, helt okej. Lite gött att jag är brunare än henne dessutom...