Sommarlov, alla dagar är den andra lik men söndagarna är likförbannat värst ändå. En ångestkänsla smyger sig in vad man än gör, men frågan är ju varför? Jag vet ju att det är måndag imorrn och att det inte innebär skola eller att jag måste gå upp innan lunch. Eller göra nått vettigt överhuvudtaget för den delen... men det söndagar ska väll vara så I guess.

Borde göra något vettigt med mitt liv, städa rummet framför allt. Nu är det fan för jävligt rent ut sagt, kommer inte ihåg när jag såg golvet senast... eller tv:n eller soffan.

Men skjuter nog på det en stund till, ska väll stilla träningsabstinensen med en liten springtur och lite sånt däringa skrotlyftande tror jag bestämt.

Söndagar suger, men man kan ju i alla fall trösta sig med att halva sommarlovet har gått. Känns ju sådär.