Konsten att säga nej.

Var redigt otaggad på att stå och vara sådär urtrevlig mot alla kedjerökande pensionärer på bilbingon men som vanligt kom jag in i nått mode där jag småpratar med alla och hjälper 40 pers samtidigt. Borde nog bli politiker så mycket som jag kan dilla på fri fot... eller radiopratare kanske vore bättre. Speciellt med tanke på hur svårt jag har att säga nej till folk. Det var en kontrollant kort och frågan gick då till mig om jag kunde tänka mig att ställa upp... och svaret blev ju ett ja, kunde ju inte med annat även fast jag bara ville packa ihop och åka hem. Men det var ju rätt drägligt att jobba dubbelt, ialf en stund. Det vill säga tills skyarna öppnade sig och jag stod där i shorts och t-shirt med en döende walkietalkie i handen, då var det inte lika rockigt längre. Hade det funnits en wet tshirtcontest så hade jag sopat banan med alla det kan jag lova. Men det blev ju ialf lite bättre när vår käre ordförande kommer fram och smusslar ner några hundringar i fickan på mig, blinkar och säger: Vi tar det väll svart som vanligt eller?

Lite lättare att vara genomblöt och försöka vara trevlig om man inte gör det helt ideellt.

Men ska väll försöka komma i säng nu så att jag kommer upp någon gång. Får ju sköta mig själv nu när alla slavdrivare har tagit semester, inte så lätt som det låter.



"Jag gillar ju att bada, vatten också för den delen. Men bli blöt det kvittar"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0