Nu ligger jag i min soffa och njuter. Ganska skönt att komma hem till ett hyffsat välstädat hus. Speciellt när det är varmt och mörkläggningsgardinerna är uppdragna(annars är det mest ett konstant mörker här inne). Moe har dessutom varit så söt att hon tänt ett doftljus.

...vilket kanske inte är så dumt med tanke på att Jg aldrig fist(ja, fist) så mycket som jag gör nu. Dieten tar ut sin rätt.

Sedan har det hänt lite mer tragiska saker i helgen här hemma. Mormor och morfars över allt älskade katt Svante har jagat sin sista mus. Tråkigt men det var dags för honom, han har snarare levt på övertid det senaste. Har nog aldrig träffat en katt med så mycket personlighet. Vilket kan ha att göra med att de behandlade honom som en människa så till slut trodde han väll att han var en. Jag kommer faktiskt ihåg första dagen när de hämtat honom och hur jag för allt i livet inte förstod varför de kallade honom Svante och inte Pelle(alla katter är Pelle Svanslös när man är liten).

Må du ha ett glassigt liv i katthimlen Svantis!