Ja. Alltså ikväll har Humorhimlen Live gästat Falköping och närmare bestämt Stadsteatern.

2 timmars underhållning av hög klass. Pang Prego var där, Tankesmedjan var där, Humorhimlen Labs finest var där, Aron Flam, Morgonpasset. Eliten helt enkelt.

Vi kom till teatern vid fem. Insläppet till foajen var sex. Insläppet från foajen till konsertsalenischgrejen var sju. Föreställningen började halv åtta.

Mycket väntan. Värst var foajen när nästan 500 pers stod där och svettades och trängdes.

Jag tyckte föreställningen var bra. Vissa delar bättre och vissa sämre.

Publiken var bra, men jag tror personligen att de flesta blev väldigt slöa av att köa(hehe rim). Inte minst foaje-upplevelserna tog på krafterna.

Mina favoriter var Aron Flam(jag som hade lite koll på vad hann snackade om innan hängde nog med bättre än övriga i publiken), Tankesmedjan(Älskar Knyckis) och han den söta gubben i basker som pratade om Meduza.

Sen var morgonpasset roliga också, eller ja. Mest Kodjo.

Men nu, det som blev kvällens höjdpunkt. EFTERFEST!

Alltså, läget är följande. Alla mina favoriter från P3 är i Falköping(vilket du som ickeradiolyssnare kan jämföra som att maria montesami(eller hur fan det stavas) skulle vara i stan), självklart vill man säga hej, kanske byta några ord och om man har tur kanske till och med få igång en diskussion.

Så sagt och gjort. Jag gled med Anders lite lätt i hasorna(han som jobbade) och började med att ge Jesper Rönndahl en komplimang för hans fluga(icebreaker 4sho) och sen var cirkusen igång. Det svåraste var förmodligen när jag pratade med Emma Knyckare, blev helt starstruck, fick knappt fram orden... sjukt. Men jag tog igenom det och jag tror inte det märktes så farligt. Sedan pratade jag lite med Diego, presenterade mig med twitter-namn(weird). Hälsade på alla i morgonpasset, pratade lite. Fastnade med Little Marbels. Pratade skidor och utbildning och mitt smått nazistiska utseende med Aron Flam.

Det slutade med att jag och Anders satt med The Marbels, Aron Flam, en kompis till Timbuktu(som jag inte riktigt fattade vad han gjorde där) och någon ansvarig på morgonpasset. AWESOME.

Jag vill ju inte vara den som är den och skryter om möten med kändisar... men... det är ju ändå en grej.

Knyckare och Diego var goa men lite tillbakadragna(first expression). Rönndahl var som han är på radio. The Marbels var jättetrevliga. Morgonpassetgänget var lite... ja, kanske lite "fina i kanten", eller nej. Men de känndes som de hade huvudet lite ovan molnen. Aron var som han verkar att vara, lite utav en besserwisser men trevlig och faktiskt väldigt lätt att prata med(kändes lite awesome att stå och prata skidor och puder och flow med honom med full inlevelse).

Usch, förlåt. Det här vill ju fan ingen läsa. Mår dåligt över att jag blir så starstruck. Men som sagt, vad ska man göra åt det?

Bästa ikväll: Att det på något vänster verkade som jag stötte på Aron och att samordnarkillen från morgonpasset kände igen mig. Win.

Godnatt. Klockan är 01.01, jag ska upp om 3 timmar och 59 min. Awesome.