Sista dagen har varit najs. Riktigt najs. Åkning i Zillertal Arena. Skog med sjukt mycket roligt att åka på. Fin snö. I princip ospårat hela dagen, om man ute räknar med våra konversationer i liften då förstås... Ehe!

Har käkat fantalonisk hemmagjord falafel och druckit special-RedBull. Nu ligger jag i sängen och är trött.

Vill egentligen inte åka hem. Det är ju fan såhär man ska leva. Det enda jag saknar är lakrits, och det är inte säga lite iofs... Men får väll se om jag kan glömma min sorg på 100-dagars imorgon. Studenten närmar sig med stormsteg. Skratta eller gråta?