Det här med att jag skriver klart psykologi-inlämningen natten innan den ska in, ingen bra framförhållning

Det här med att jag inte festar på 150-dagars, ångrar det redan

Det här med att det faller ofantliga mängder snö i alperna, jag vill åka dit så mycket att det kryper i kroppen på mig

Det här med att det regnar ute, jag börjar nästan bli van. Har glömt av att sakna snön

Det här med att jag återigen glömt läsa ut en bok i engelskan, kass framförhållning... Igen

Det här med att det är så kul att jobba och veckans dagar inte vill räcka till, det måste vara ett I-landsproblem

Det här med att jag kommer sakna skolan något så ofantligt, är nästan sjukt

Det här med att jag inte har en aning om vad som händer efter jag tagit studenten, det stressar mig

Det här med att jag snart har gjort de kanske 3 bästa åren i mitt liv, gör mig fundersam

Det här med att blogga i sängen, det blir bara flummigt

Ialf, jag vill verkligen bara dra ner till alperna och få pumpa lite puder. Inte tänka på något annat än var jag ska lägga nästa sväng och försöka hitta någon luft mellan allt puder som yr omkring. Tänk va skönt och enkelt livet är då. För att inte säga underbart. Men att stressa i ihop inlämningar och lyssna på när regnet slår på fönstret den 11 Januari, det är också kul.

Sedan det här med att jag är dålig på att ladda upp bilder, bra på att hitta foto-partners och att alla goda ting är tre, bilderna talar sitt tydliga språk. God natt