Jag är lite ledsen över att jag inte bloggat kontinuerligt under den senaste tiden. Vilket är en ganska lång tid. Ledsen för att det är så himla mycket som hänt och som gjorts som jag så gärna velat läsa om i efterhand men som nu redan fallit i glömska. Sådana där triviala smådetaljer som så gärna fastnar i mina inlägg. Men men, man ska inte gråta över obloggade bloggar. Jag har ju haft det något underbart fantastiskt, student och allt där till. FAN VA GÖTT.

Men nu har mitt liv börjat. Mitt liv som anställd på färdiglagret på TA Hydronics i Annelund. Anställd var väl att ta i, sommarvikarie ialf. Så nu spenderar jag större delen av mina dagar i en lagerlokal mitt ute i ingenstans(Annelund är ju faktiskt inte stort alls). Kör truck och packar pallar så ögonen och knäna blööör. Men det blir nog bra till sist.

Idag har jag gått upp, ätit lunch och jobbat. Imorgon ska jag gå upp, äta lunch och jobba. På lördag ska jag gå upp, äta lunch och sen jobba.

Alltid en början. Antingen ett sista dödsryck eller en ny födelse. Den som lever får se. Puss