Blir det bättre?
Ett liv
Sedan finns det andra saker som mer verka höra till vardagen numera. Som att miljökunskapen hittills verkar vara en riktigt soft kurs. Det enda som händer är att Lars visar bilder och filmer som får det att vända sig i magen när man inser att det faktiskt är under våran generation som allting(oh yes sir, I mean everything) kommer att skita sig. Sedan är det ju inte första gången vi är lediga från Ugglans lektioner, tvärtom. Till exempel så var hon ledig igår vilket innebar 3 timmars sovmorgon, och sedan är hon sjuk idag vilket ger oss 4 timmars hål och sedan får vi sluta en timme tidigare. Alla är nöjda och glada.
Vem var det som sa att män inte kan multitaska förövrigt? Här sitter jag och bloggar, kollar twitter, fejjan, tuben samtidigt som jag kikar runt på Junkyard. Simultankapacitet hejhej
Nu har jag tittat igenom The Adjustment Bureau, som förövrigt var bra(vilket är betyget över sevärd) och ska inmundiga lite lunch med mina kära föräldrar innan jag åker tillbaks till skolan och pratar lite med Oliviera. Träning ikväll osv. Solen skiner. Har skjorta på mig. Kunde varit värre. Helt klart. No doubt.
Luktar lik i munnen också... hehe... tuggummi någon?
Alla vi som är unga i sinnet räcker upp handen nu!
Skrällar!
Hymn till ensamheten, en biografi av Laggan
Det är vad han vill ialf.
Men han faktiskt en av de trevligare nötterna jag umgås med, ialf när han sätter den sidan till. Och man kan ju även förbereda sig på att han inte är riktigt som alla andra. Men man kommer snart igenom allt självhat, cynism och ironi och hittar en störtskön, förmodligen väldigt kramgo kille(jag är ju man så kan ju inte erkänna att det är mysigt att krama en annan kille(samuel är självklart undantaget)).
Jag stod i duschen i Lördags och tänkte: Vad fan, jag måste ju hålla ett tal til idioten. Ska jag skriva ner det? Nej, det räcker med att jag vet vad jag ska säga. Så... vad fan ska jag säga?
Det slutade med att jag imroviserade att halvkasst tal på noll min kändes det som.
Han är ju en man med många strängar på sin lyra, utöver att han är en trevlig idiot. Han kan spela bas. Han kan räkna matte och fysik. Han kan läsa väldigt invecklade böcker om alternativa universum. Han kan dricka öl. Han kan dansa(till dub om inget annat). Han är en jävel på att kallprata, ni skulle se honom i uthyrningen. Han är en jävel på att åka skidor. Han är en jävel på att hoppa trampolin och kasta sig runt i allmänhet och volta. För detta hatar jag honom innerligt.
Jag skulle väll nästan gå så långt att jag skulle påstå att jag älskar honom som den tvillingbror jag aldrig haft... Och nu kommer han spy på mig för att jag använde ordet älska men fuck him.
Så grattis på dig, ditt svin
Grattis!
Ja må han leva uti hundrade år!
Linus Laggan Lagergren får köpa folkisar, hurrahurrahurra!
Helg a'la 2011
Igår så var det till att vara uppe med tuppen och leva det hårda bondelivet.
Eller ja... så hårt det är att vara bonde år 2011 ialf. Sitta i den luftkonditionerade traktorn och rycka i lite spakar medans man lyssnar på P3.
Sen var det ju lite festligheter hos Herr Lagergren på kvällen som inleddes med en tre-rätters utav av högsta klass. En synnerligen angenäm middagsbjudning. Sedan traskade vi nästgårds och inledde partyt. Allt som allt kan det sammanfattas som en av de bäst ljudande och bäst klädda tillställningarna jag har varit på. Avesome.
Dock har jag för en gångs skull(myt) fått vad jag förtjänat idag. Men kul vart det ialf.
Fenixorden
Dagens notering
Växthuseffekten? Global uppvärmning? Svält(åtminstone delvis)? Kan alla dessa världsproblem vara en effekt av denna otroliga befolkningsökning?
Well... I figure yes.
Vad gör man då åt detta?
Ska vi kanske bara låta folk dö som flugor på ställen där de idag inte knappt kan klara sig utan hjälp från omvärlden? För att jämna ut siffrorna lite innan vi når bärgränsen och populationen kraschar och drar med sig alla(inte alla men många) oberoende deras status eller makt... och det kanske inte är så gied för dem. Men är det detta jag föreslår? Självklart inte. Men problemet är: Hur ska man lösa det? Många tror att vi redan är långt över jordens bärgräns och då har vi två alternativ: Antingen leva tills populationen ändå kraschar, eller låta folk dö tills vi är under gränsen.
Det är så jag ser det. I alla fall är det så jag ser på det idag. Har någon annan individ än mer humant sätt att se en lösning på problemet så är jag idel öra. Tills dess, hoy!
Sedan jag började på det här inlägget har världens befolkning ökat med 5015 människor.
Mini-blogg?
Twittrandet går nästan överstyr, och då är jag ändå inte ens i närheten av vår käre Mcdreamy när han har sina bra dagar.
Tre lektioner in på sista skolåret och jag har noterat följande: Jag tycker faktiskt Lars är småkul(ja, det gör mig till nörd jag vet). Jag tycker att psykologin verkar som gjort för mig, intressant men väldigt lite konkreta saker= ordbajseri(min specialitet). Till sist var det mer en påminnelse om att det är väldigt svårt att lyssna på en lärare som har samma tonläge som en elvisp i 80 minuter. Speciellt när elvispens berättarförmåga är lika med ett kylskåps.
Det var väll typ det, godnatt!
Did I hear partyslips?
Åh
Tusen tankar
Finns inget sätt att få dem att klarna.
Det är saker som har hänt, händer eller kommer att hända.
Jag vill bara göra allt på en gång och få upp lite moment.
Men ändå känns det som jag sjunker och fastnar i gamla vanor.
Vill förändra men bevara det gamla
Allting.
Ingenting.
Det känns lite som jag fastnat i en bubbla.
I en paradox.
Jag får inte ned på pränt vad det är jag faktiskt känner just nu.
Eller ja, vad jag känner just nu är inte så svårt.
Tyckte att äpplet jag precis åt var gott och att det var lika tråkigt att klippa gräs som vanligt samt att det är skönt att tankesmedjan är tillbaka.
Men ur ett persketiv: Vem är jag? Vad står jag för? Vem bryr jag mig verkligen om?
Hur ser jag mig själv om en månad? Ett år? Fem år? Vart har livet tagit mig.
Jag tänker alltid att det bara är att flyta med, men någonstans har känslan av att jag inte har någon kontroll tagit över.
Jag tänker: Det löser sig. Men jag hinner ångra mig 10 gånger innan jag hunnit vänta ut lösning. Var det rätt? Blev det fel? Ska man vänta eller ska man skrida till handling?
Det blir lite som att aldrig kunna slutföra en enda tanke till slut.
Varför blir det enkla svårt när till och med det svåra är enkelt?
Home at last
Senast idag hade jag ju en väldigt gemytlig bilfärd hem från Brastad med allas våran Johan Tholin. Lite småsega efter en kräft(räk)skiva och en i allmänhet väldigt trevlig helg begav vi oss hemåt strax innan 9. På vägen möttes vi av en stor brist på rusningstrafik, vi var i princip ensamma, och solsken. Sen lite utav åka bil-listans härliga toner på det och man kunde för en stund drömma sig bort och släppa tankarna som kommer i och med skolstarten och framförallt kanske det faktum att det idag är den sista sommarlovssöndagen jag någonsin kommer uppleva...
Lite som gjord för att åkas bil till
Semester no. X
Sitter på soffan och slötittar lite lätt på något b-program medans jag ägnar desto mer energi åt att leta igenom nätet efter en overall till vintern... nästan så man sitter lite och längtar. Tänk dig, klockan ringer halv åtta, du vaknar snabbt och drar på dig understället och ovanpå Uglin fort som bara faen för att temperaturen i rummet ´ligger runt 15-16. Du öppnar dörren, becksvart, snön singlar ner i stora fluffiga flingor. In och käka gröt och sedan packa bilen och åka in till backen... Jag blir nästan lite kåt...
Men nog om det. Hade en riktigt fin dag igår, det var varmt och fint och brännan bättrades på lite(kanske för sista gången i sommar känns det som). Tog även upp min ännu icke påbörjade vindsurfingskarriär(läs aldrig prövat innan). Gick helt ok, bättre än förväntat. Roligt som faen. Men idag blir det nog tyvärr ingen favorit i repris då det är klass 1-varning över hela bohuslän och det blåser kuling...
Och ja, för er som inte förstått det så hänger jag i Laggans stuga i Brastad med nyss nämnde och Tholle. Förmodligen det bästa möjliga slutet på det bästa möjliga sommarlovet. Avesome.
(Tyvärr så har jag inga smaskiga bilder att bjuda på, saary)
tjenare mannen
Frustrationen som uppstår
Vad nu, tänker ni förstås. Let me tell you the story...
Igår började jag med en lätt sanering av mitt hus som skulle bestå av det vanliga upplockandet av saker och dammsugandet, men det ballade ur till att bli en rensning och omorganisering av precis allting jag äger och har. Vilket i sin tur ledde till att jag tog tag i den sedan uttänkta visionen om att slänga upp lite bilder på väggarna för att förgylla tillvaron för alla som kan tänkas befinna sig i mitt rum. Sagt och gjort började jag gå igenom gamla fotoalbum och hittade en hel del guldkorn, problemen uppstår när jag rensat datorn på sådant som jag vill få utprintat. Glad i hågen slår jag mig ned vid skrivaren, kopplar in den, laddar med papper och gör i ordning. Jag menar för idag funkar den säkert lika bra som alla andra dagar(eller snarare inte funkar alls som alla andra dagar...)
Föga fårvånade stöter jag alltså på patrull direkt, papper fastnar, färgen måste fyllas på och då fattar inte skrivaren vart den var innan och jada jada. Så nu sitter jag här med en halvt fulländad vision i knät och 40 ofullständiga bilder... samt en hel del frustration... vad fan gör du på en tisdag?
Njuter
Nog om Ford-förare och tillbaka till verkligheten. Jag lyckades tajma maten perfekt och ligger nu här på sängen och smälter den för fulla muggar. Tror banne mig att jag stannar här en stund.
Det var lite fest i helgen. Jag blev svettig. Jag blev blöt och jag blev väldigt glad av att få hänga med bland annat 2 utav Falköpings finaste pojkar. Detta fångades även på bild(vilken återfinns i botten av inlägget, väl mött). Sen fick jag även årets glad-dans-damp när min absoluta favorit låt(in da bottom) för tillfället spelades on da dancefloor.
Hörde att det skulle bli fint väder imorrn(även om det för stunden känns rätt långt borta) så ska nog försöka organisera lite utomhusjobb för att försöka hålla fast den lilla bränna man har kvar lite lite till...
Förlåt
Denna insikt har vuxit fram under sommaren och kanske framför allt slog det mig när jag återfanns på nästan varenda utav Plantis fest-album(väldigt många episka bilder för övrigt).
Men jag tänker följande: Det man inte har på sig får man ha innanför västen.
Slutsats: Det går att festa i shorts mitt i vintern om man bara preparerat med C2H5OH(Alkohöl).
Så.
Då vet ni.
Ljuva Onsdag
Sitter inne och är trevlig. Jag, mor och Torsten sitter vid varsin laptop i tv-rummet och utbyter inte alltför många intelligenta tankegångar. Bra start på morgonen. Snart är det jobb och idag står det el-stängseluppförsel(just made that up) på schemat. Så när dagen är slut kommer mina händer förmodligen vara fyllda av glasfiberstickor, vilket är inte alls så trevligt som det låter. Men man kan ju inte med att ha handskar på sig. Speciellt när pappa tycker att jag ska skydda mina "frökenfingrar"... Fröken kan han vara själv.
Livet är göttigt(för att citera en av mina favoritmorgonpratare) och det krävs inte alltför mycket eftertanke för att det ska fortsätta så. Lever för dagen och inser att det här flowet inte kommer vara för evigt. Men man ska inte klaga om man inte har roligare än när man gör på sig hoy!
(Fått tummen ur och fyllt på lite sommarbilder på fejjan också(om nu någon skulle kolla här innan där men aja) sevärt som fäen)
Punktering på motorväg är kul, som fäen
Vad är upp?
I söndags gjordes minsta möjliga, kanske lite för lite för min numera något svedda bringa. Glad i hågen lade jag mig i solen vid 10, vaknade 11.30, kollade tv i en timme innan jag drog en falafel och sedan somnade jag igen och väcktes vid 16.00 och då hade jag transformerats likt en kräfta från lätt grådassig färg till röd. Dock fotade jag inte kalaset men ni kan ju tänka er...
Idag har det varit jobb för hela slanten. Inte kul för fem öre men vad gör man inte. Stranden hade ju varit den enda platsen som man kunde spenderat dagen med det goda samvetet i behåll.
En notis är att man under något så icke psykiskt eller fysiskt krävande arbete som lastmaskinskörning hinner tänka väldigt mycket under en dag. Mycket intressanta saker men dock försvinner det mesta innan man hinner skriva ned något vettigt här men det är ju så att får man inte träna hjärnan med själva arbetet så går tankarna på högvarv istället. Det är det som händer.
För övrigt kan jag nog vara världens äckligaste människa just nu då jag inte duschat sen i Lördags morse. Dock kan jag ju till mitt försvar säga att jag faktiskt badat 2 gånger i Panka. Om det nu är någon tröst... då det snarare är att bada i bajs...
Till exempel har jag blivit inspirerad (eller kanske blev jag bara det undermedvetet i Lördags natt/Söndags morse). Det är nakenchockskrig på g. Anders har lagt ribban, jag svarar. Who's next?
It's on